jag blir så irreterad och ledsen när jag ser folk tycka synd om sig själv pressar.
det är helt okej att ha en press om det är något stort, tx att man inte träffar sin pappa / mamma / syskon eller nått. jag har också säkert haft tycka synd om mig press. men när folk skriver varför lever jag? ALLA HAR EN ANDLEDNING TILL VARFÖR DOM LEVER. tänk ni gråter över en kille eller att ni har bråkat med era föreldrar en gång, medans nått annat barn sitter och har mist sin familj? förlåt om jag låter värsta otrevlig, men sluta säg att alla hatar er att ni inte har nån andledning till att leva och att ni ska ta erat liv för något har gått fel den här dagen? lyssna, alla har en andledning till livet, sluta säg att ni ska ta erat liv, tänk på dom som skulle förlora er, tror ni att dom skulle kunna gå vidare efter det'? om ni har förlorat någon nära, visst är det normalt att må dåligt och inte hitta nån mening med livet, men istället för att ta livet av sig, ställ dig upp och gör dom stolta. varför skriver jag det här? jo för jag är trött på att folk mår dåligt helatliden, kämpa! det finns alltid en andledning till varför du lever. du är bra hur du en ser ut kom ihåg det.
fick bara lite tankar om sånt här tycka synd om dig pressar.
Hur gör ni när ni mår dåligt? gör ni pressar?


(bilden har inget med texten att göra, bilden är bara så fin.)